Jotunheimen/Breheimen Nationalpark

För ett tag sedan blev jag medbjuden på en fastpack-tur i Norge, Jotunheimen och Breheimens nationalparker närmare bestämt. Cirka 150 kilometer och 7000 höjdmeter på fyra dagar skulle det bli om vi hade vädret på vår sida.

1

Första dagen bjöd på ok väder, det regnade iallafall inte och när vi lämnat båten i Torfinnsbu hade vi 15km till dagens första stopp vid Gjendebu turiststuga.
Precis innan man kommer fram dit är det en ordentligt brant nedstigning och tragiskt nog hade en man ramlat där dagen innan och mist livet.

3
Ned från Svartdalen vid Gjendebu

Dagsmålet låg med utsikt över Kyrkja(2032möh) men vi båda kände oss lite slitna då vi slarvat med både mat och dryck så vi fyllde på depåerna istället.

6
På väg till Leirvassbu med Kyrkja i bakgrunden

Dag två var det dags för resans högsta topp, vi skulle ta oss upp och över Fanaråken, 2068möh innan målet vid Turtagrø hotell. Det var ganska lättsprunget i 20 kilometer då vi stannade för lite mat och dryck innan vi skulle ta oss an de 10km och 1200 höjdmetrarna upp till toppen. Väl på toppen låg molnen så tätt så utsikten var lika med noll. Köpte lite choklad innan vi tog oss ned på andra sidan. Molnen lättade lite på vägen ner så vi hann njuta lite av utsikten.

13709771_1046649725371311_3641816795915794246_n
På väg ner från Fanaråken mot Styggedalsglaciären

Dag tre skulle bli den tuffaste, både på kartan och vädermässigt. Regnade redan när vi gav oss iväg efter frukost och sen blev det bara värre. Uppe på 1700möh hade vi 20-30m sikt, vindar på 20 m/s och en mix av regn, snö och hagel. Att vi dessutom gick mellan två stora glaciärer gjorde det hela lite mer intressant, tur det inte var jag som skötte navigeringen.

5
Liaglaciären i Breheimen Nationalpark

När vi kom till Nørstedalsseter turiststuga där vi egentligen bara skulle äta och sedan fortsätta så bestämde vi oss för att stanna där för natten då vädret var så besvärligt och vi fortfarande hade ett fjäll att ta oss över, vädret vinner oavsett så det är lika bra att vara smart och erkänna sig besegrad.

 

Så sista dagens rutt blev ändrad och det blev grusvägslöpning från 1000 meters höjd ner till typ 20, härligt att sträcka ut benen lite på serpentinsvängarna.

Allt som allt var det en fantastisk mini-semester!

7

 

 

Här finns en liten video från det hela…

 

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: