Innan jag valde just DxT så letade jag ganska brett efter ett lopp som verkade roligt. Då hade jag avverkat två stycken fjällmaror i Åre och kände mig redo för större berg.
Ett av kriterierna var att det skulle vara hyfsat enkelt att ta sig dig. Ett annat var att naturen skulle vara något utöver det vanliga och sist men inte minst ville jag gärna ha i alla fall två poäng mot ett framtida UTMB / CCC.
Slutligen föll valet på Dolomiti Extreme Trail. 53 kilometer långt, 2 UTMB-poäng och banan gick i Dolomiterna (Som finns med på Unesco världsarvslista)
Att ta sig dit var tämligen enkelt även om det var snålt med direktflyg då turistsäsongen i Venedig inte riktigt kickat igång ordentligt.
Vi blev ett ganska stort gäng som åkte, sex stycken då många var intresserade av att se Venedig och Dolomiterna. Med Ryanair tog vi oss från Nyköping ner till Treviso, en kort resa utanför den flytande staden.
Torsdagen spenderades turistades i de trånga gränderna navigerades mellan oändligt många selfiepinnar med tillhörande asiat. Under fredag förmiddag tog vi oss tillbaka in på fastlandet och hämtade upp hyrbilarna.
För en som bara sett svenska fjäll i Åre var det ganska spektakulärt att se de gigantiska bergen torna upp sig ju längre upp man kom.
På vägen upp stannade vi till vid Grotte del Caglerion, detta grottsystem var helt enormt och vi var i princip helt ensamna där. Små smala träbroar ledde en ner i en dal där det låg en idyllisk liten stuga med ett cafe, väl värt en glasspaus.
Vid 16-tiden kom vi då fram till hotellet, ett problem bara. Vår bokning fanns inte registrerad och de var fullbokade. Bra jobbat booking.com, desto bättre jobbade hotellägaren. Hon kontaktade en kompis som också drev ett hotell, de hade egentligen inte öppnat för sommarsäsongen än men utan tveka så slog de upp dörrarna ett par dagar tidigare och vi var välkomna upp.
Det visade sig bli ett av det bättre hotellbyten jag någonsin gjort! 3 kilometer högre upp i bergen och utsikten var magnifik!
Nummerlappen hämtades och storleken på finisherpriset dubbelkollades. Ett par Haglöfs-skor låg nu i potten, lika bra att ta sig i mål nu!
Lyckligtvis passar mina kvällen-innan-lopp-rutiner in perfekt i Italien, pasta i stora lass! Vi hittade en trevlig liten restaurang och jag i alla svullade bäst jag kunde.
Allt inför den tidiga starten plockades fram och försökte sova men som vanligt inför större lopp så blir det inte så mycket av den varan. Redan 0330 ringde väckarklockan så på med kläderna och i med frukost innan det var dags att hoppa in i bilen och bege sig till starten.
05:30 gick starten och de första 2-3 kilometerna gick på asfalt innan man till slut tog sig in i skogen och småstigarna. Redan här stötte jag på norrmannen Dag och vi följdes åt mer eller mindre hela loppet. Trevligt med sällskap som dessutom tagit sig an många av de största bergsultrorna i Europa, lycka till på UTMB-revanschen 2016 Dag =)
Efter 5 kilometer började den första riktiga stigningen. Från ungefär 900 möh skulle vi upp på ~1600möh. Den här stigningen var en mjukstart inför resterande men med bristande backträning innan visste jag att kropp & knopp skulle få slita ont under resten av dagen. Första toppen avklarad och det var dags att ta sig neråt igen och de följande 5-6 kilometer bjöd på diverse mindre stigningar innan det var dags att ge sig på dagens första jätte. Spikrakt upp till Bivacco Grisetti på ~2000möh.
När vi till slut kom upp var det bara att förbereda sig på en lika spikrak resa nedför. Det var först nu jag var avundsjuk på alla löpare med stavar, tungen rätt i munnen och bara hoppas på det bästa.
Med en påfrestande nedstigning avklarad fick man inte många kilometer på sig för återhämtning innan det var dags att ta sig upp igen och nu var det till banans högsta punkt, Busa del Zuiton, 2330möh. Aldrig har jag varit så högt upp!
Nu hade vi avverkat nästan halva loppet och man kunde mentalt börja räkna ner. Resterande stigningar var inte alls lika krävande som de vi precis genomfört med de ska lik förbannat genomföras.
Det var varmt hela dagen och i efterhand undrar jag hur jag tog mig runt med tanke på hur lite energi jag stoppade i mig. Kommer ihåg att jag och Dag pratade om just det vid ett tillfälle då han upplevde att han gjorde samma sak.
Sista toppen ligger kvar starkast i minnet, på banprofilen såg den inte mycket värre än de vi just passerat men helvete vad brant den var.
Efter mycket om och med, svordomar och hemlängtan så var jag till slut uppe. Allt var förlåtet, utsikten vid Monte Punta var magnifik och långt ner i dalen såg man kyrktornet där målet fanns. Ett snabbt samtal för att meddela att jag var uppe på sista toppen och var på väg ner.
Ungefär 1000 höjdmeter och 8 kilometer stod mellan mig och målet nu. Tog betydligt längre tid än jag hade gissat att ta sig ner men till slut låg målet där! Fanns inga reserver alls kvar för någon som helst spurt.
Sida vid sida med Dag korsades mållinjen och jag sjönk ner på närmsta bänk medans jag blev av med chipet. Mitt första lopp i alperna var avklarat!
Jag fick mina finisher-skor och en tallrik pasta, mer kunde jag inte önska mig.
Hela helgen var tight planerad så med lite mat i magen var det dags att hoppa in i bilen igen och ta sig ner till Treviso för en dusch och en köttbit modell stor.
Söndagen spenderades i ett sömnigt Treviso och allt för många timmar på en urtråkig flygplats men det fanns absolut inget att göra i ”staden”. Bra lärdom till nästa gång, bättre att stanna och njuta lite i bergen och ta sig ner till flygplatsen i sakta mak dagen efter.
På det stora hela var helgen en succé, lite mindre planerat hade kanske rent uppladdningsmässigt varit bättre för mig men vi alla ville verkligen se Venedig så jag ångrar inget.
Bansträckningen var kanonfin och arrangören hade verkligen lyckats med allt, kunde inte gjort min bergsdebut på ett finare ställe.
Kan verkligen rekommendera att man planerar in DxT i sin tävlingskalender och till 2016 kommer det dessutom finnas en 102km version. Blir det inget CCC är det verkligen högaktuellt.
Distans: 53km
Tid: 12:11,57
Höjdmeter: +3800m -3710m
På fötterna: Inov-8 Trailroc 255
På ryggen: Inov-8 Race Ultra 10
Måste till nästa gång: Stavar
Missa inte: Grotte del Caglerion
Avslutar med lite fler bilder
ultrawannabe.com 