Nya stigar, nya regnmoln och nya prylar

Mycket nytt på en gång, vi börjar med stigarna för det är ju trots allt viktigast. I våras lovade jag mig själv, om än något vagt att vidga mina vyer på sörmlandsleden en aning och det är inget jag jobbat hårt på hittills i sommar men när Niklas Holmström i torsdags bjöd in till löpning runt helt nya delar runt Nykvarn så hakade jag på. Vi träffades vid 0730 på lördagsmorgonen vid Läggesta station, tre stycken under ganska gråa moln och en fjärde skulle vi möta upp utmed stigarna.

Vi hann iväg en stund innan regnet smög igång som ett skönt, somrigt duggregn och för att sen vräka ner och lämna oss som tre dränkta katter på äventyr.

20616922_667743073430780_2152576505178518238_o
På höjden med ”utsikt” över Mellan-Marviken. Foto: Niklas Holmström

Totalt fick vi ihop 42 kilometer på allt från grusväg till helt obanat och trots det dåliga vädret vid starten kunde tre tappra ta sig ett dopp innan vi nådde fram vid Nykvarn, själv höll jag mig på land. Bada i Sverige, vilka dumheter =)

 


Det fick också bli ett passande test av mina nya skor, Inov-8 Roclite 290 som jag tänkt ha under Matterhorn Ultraks. Det blev ett gott resultat och jag tror inte skorna kommer orsaka några problem i alperna heller. Jag har hunnit springa 150 kilometer i skorna och de lever än så länge upp till mina högt ställda förväntningar. Roclite var den serien som fick mig att testa och fastna för Inov-8, jag tänkte återkomma lite längre fram med mer om denna sko.

DSC00661
Inov-8 Roclite 290

Jag hade också med mig en ny klocka ut denna dag. Jag har bara kört med Garmin fram tills nu, först med en Forerunner 610 och vidare med Fenix 2/3 men nu har jag bytt och köpt mig en Suunto Spartan Sport Wrist HR.
Lite som att byta från Apple till Samsung eller viceversa, kvalitén är likvärdig och det handlar väl mest om att lära sig ett nytt gränssnitt. Jag har än så länge bara snuddat på ytan så jag får återkomma när jag har lite mer kött på benen.


I och med helgens långpass så får jag väl räkna tränings inför Matterhorn Ultraks som färdig, har varit svårt att komma iväg på riktigt långa träningspass under våren och sommaren så det kändes bra att kunna plocka ut 42 kilometer och inte känna av de nämnvärt dagen efter.

 

 

 

Annonser

The North Face Ultra Endurance

Jag har länge tittat åt The North Face när jag funderat över nya skor men oftast har det slutat som vanligt med att ett par nya Inov-8s landat hemma i skohyllan. Ett presentkort i julklapp och en fördelaktig prissättning ändrade detta faktum och nu känns det okej att yttra ett par ord om dessa skor, TNF Ultra Endurance.
tnf-ultra-endurance-1
Vi börjar väl med utseendet och det går väl inte att ge annat än fem av fem, i alla fall i färgsättningen gul och blå som jag har. Det finns tre andra färgkombinationer också men jag tycker att dessa är solklara som nummer ett.

Efter Marathon des Sables har jag dragit mig mer till skor med 8mm drop då jag haft lite känningar i hälsenorna vid lägre drop.
Sulan är en Vibram Megagrip som mäter 17mm vid hälen, 9mm vid framfoten så det passar mina fötter perfekt just nu. Tveksamt om skorna ger tillräckligt med grepp en regnig sommardag på en lerig stig men vid torrare förhållanden fungerar dom perfekt.
Det finns också lite extra skydd i sulan mot stenar och stötar i form utav en Snake Plate, funktionen är desamma som en Rock plate.
dsc00255
Viktmässigt är det inget för den som letar efter en lättviktsko, mina i storlek 44.5 väger in på 345 gram men då är också tanken att skorna ska användas under långa loppet då extra dämpning kan vara att föredra.

Tåpartiet är ordentligt förstärkt för att skydda tårna mot elaka stenar och slöa löpare såsom mig som  till och från glömmer att lyfta fötterna ordentligt. Själva tåboxen är också generöst tilltagen så tårna har gått om plats.
Plösen är ordentligt gjord för att hjälpa till att hålla foten på plats och samtidigt hindra grus från att komma in i skon, sånt uppskattas!
dsc00246

Överlag så är jag väldigt nöjd med mina första skor från TNF och är man som jag på jakt efter en värdig uppföljare till den nu nedlagda Inov-8 Race Ultra så tycker jag man ska ge dessa skor en chans!
VIRB Picture

Förkylningssvacka

Startskottet kryper allt närmre och jag har dragit på mig en seg j*vla förkylning, en vecka har gått nu och visst har jag blivit bättre men inte i den takten jag önskat. Hoppas det ordnar upp sig, börjar känna lite stress då jag gärna har några friska dagar innan det är dags för start.

Men något ska man ju roa sig med när man är sjuk så allt som ska med är listat och genomgått så man inte står där med byxorna nere dagen innan flyget går. Listan på obligatorisk utrustning är ganska snäll ändå jämfört med andra lopp, det enda jag inte hade hemma var den röda lampan.

16603114_10155111164957216_5088822856069432078_n

Innan jag blev sjuk hann jag också med ett besök i OL-Specialistens butik på Kungsholmen för att köpa lite salttabletter och sportslick, snudd på obligatorisk utrustning =)
Ibland måste man chansa lite och jag har bestämt mig för att göra just det under TGC. Trots att jag inte hunnit testa mina nya skor från The North Face allt för mycket så gillar jag känslan i dom så pass mycket att jag kommer starta loppet med dom på fötterna!

wp-1487186791814.jpg
The North Face Ultra Endurance

Under januari så arrangerade Johan, trailupptechlöparen en tävling, Januarijakten. Man tävlar mest med sig själv och målet är att samla mer höjdmeter än vad man gjorde under december. Jag har varit med två tidigare men alltid prickat in en förkylning under de sista 10 dagarna.
Lyckades skrapa ihop 12.053 höjdmeter vilket känns helt ok ändå som boende i Stockholm och det gav mig tydligen en ”vinst” och en startplats till Sthlms Brantaste, ett lopp jag inte sprungit på ett par år nu.

wp-1487175176066.jpg
Sthlm Brantaste, 2015? Tid: 21,xx,xx

Nu håller vi tummarna att den här skiten går över!

Skodilemma

Konstigt att man kan säga att man ”behöver” nya skor när man har en hel garderob full men det är just det jag gör.

15936665_10155008871152216_3621016149925213653_oMina favoritskor just nu och de tilltänkte skorna till TGC har gått sönder ordentligt nu den sista tiden. Sulan är det inga fel på men ovansidan har mer hål än en schweizerost och att ge sig ut på 125 kilometer på grusiga stigar med såna skor känns som ett säkert recept för en DNF.
Jag tänkte redan i november att det kan vara bra att springa in ett par reservskor och köpte ett par Hoka OneOne Speedgoat. Dessvärre passade dessa inte mina fötter då jag efter varje pass längre än 20km kom hem med skinnflådda lilltår.
Efter jul fick jag samma tanke då jag fick lite presentkort, sagt och gjort så köptes ett par nya skor. Denna gång ett par från The North Face, Ultra Endurance med 8mm drop och som skapta för längre äventyr, lite åt det tyngre hållet med 344g/sko. Mitt problem med just dom är att jag inte kunnat testa dom ordentligt än på grund av all snö. Tycker inte man får någon alls känsla av hur dom är som sko genom att pulsa runt i snö.

Ett alternativ är att damma av mina skor från MdS som fått vila sedan i april nu. Inov-8 Race Ultra 270 blev genast en favorit för mig och ett självklart val för MdS men under veckan i Sahara började jag få känningar i hälsenorna. Det blev inte bättre när jag kom hem och sprang med skorna heller så sedan i maj har jag sprungit i skor med lite högre drop och inte känt av hälsenorna alls. Kanske läge att testa lite nu för att se om känningarna kommer tillbaka eller inte.

Hinner jag inte få en skön känsla av TNF-skorna eller RU270 ger mig känningar igen så har jag som backup-plan att köpa hem ett nytt par Roclite 280, skorna jag känner mig tryggast i just nu!

Jag har förövrigt sluta påpeka diverse skoköp här hemma då det nog är jag som har mest skor nu

Våga vägra drakarna – Dynafit Enduro 12

wp-image-749158124jpg.jpg

Senaste tillskottet i min växande väsksamling är en outsider som man sällan ser på de stora trailloppen här i Sverige iaf. Från det österrikiska märket Dynafit, som kanske är mest kända inom skidalpinism och skidåkning men med ett växande sortiment inom löpning och då framförallt skyrunning och ultralöpning.

20160907_154404Packvolymen ligger på 12L och all den obligatoriska utrustningen som krävs på de stora loppen i Europa ryms utan problem i det stora ryggfacket. Det går även att köra med camelback om man hellre använder en sån.
Ytterst finns också ett mindre fack, perfekt plats för mobilen under springturen.

Stavhållare har vuxit fram mer och mer som ett säljargument och dessa finns även på den här modellen. Även om jag kan tycka att placeringen är märklig så finns dom där, man måste om man inte har långa gummiarmar, stanna och ta av sig ryggsäcken för att plocka fram/lägga tillbaka stavarna på ryggen.

20161221_201149Fickorna på denna ryggsäck får 5 stjärnor av 5 möjliga! Fantastiskt smidiga lösningar och mängden fickor imponerar. Två stycken fickor för vattenflaskor, en på vardera sida. Två större fickor för energi och tre stycken fickor på bröstremmarna, alla enkla att komma åt under rörelse.

Passformen är riktigt grym utan onödigt skumpande, en storlek för alla och endast en bröstrem. När jag testade första gången trodde jag aldrig att det skulle räcka men det gör det faktiskt. Den är justerbar i höjd så man kan anpassa lite efter sig själv.
Prismässigt ligger Dynafit Enduro 12 under tusenlappen, just nu 720:- och jag har till och med sett den till salu för under 600:- vid vissa reor. Enligt mig är det en sjukt prisvärd väska. Jag har provat Salomons S-Lab Skin12 och den här väskan är mycket bättre, för att inte tala om över tusen kronor billigare.

Slutbetyget landar på 4/5, poängavdrag på grund av stavarnas placering men trots det så är det min favoritväska just nu