Om du bara ska köpa en väska i år – Inov-8 All Terrain Pro Vest 0-15L

Nyfikenheten var stor redan första gången jag läste om den nya väskan från Inov-8 och till slut kunde jag inte hålla mig från att köpa den.

Varför undrar ni kanske, har man prövat en löparväska så borde man ju inte bli så överraskad av en annan. Och det är väl förvisso sant men den här skiljer sig lite från de andra på marknaden. Man får nämligen två väskor i en och det är just det som fick mig så intresserad.
sdr
All-Terrain Pro Vest är en vidareutveckling av Race Ultra 5/10, även det en väska jag gillade väldigt mycket men som jag tyvärr köpte i en för liten storlek.

Väska nummer ett är en racevest för de tillfällena då man bara vill ta med sig lite vatten och lite energi. Man får även plats med jacka och byxor i meshfickorna på sidorna.
Än så länge är det inget spektakulärt men passformen är riktigt bra och förvaringsmöjligheterna är riktigt bra. Totalt 8 stycken fickor varav 2 för vattenflaskorna och en för eventuell vattenblåsa. Någon sådan springer jag aldrig med men det ska rymmas både en och två-litersblåsor.


Två medföljande softflask på 500ML sitter bekvämt på sidan av kroppen men ett problem jag hade med Race Ultra har följt med även till denna. Sugrören som är väldigt långa och sitter väldigt bra i sin ficka när man lägger in dom första gången innan man ger sig iväg, dom sitter inte lika bra efter att man druckit första gången och försöker sätta tillbaka dom i farten.

När det är dags för lite längre pass då knäpper man enkelt på 15 liters säcken. 6 stycken spännen ska se till att allt sitter på plats och Inov-8 lovar en perfekt passform med noll studs. Jag var skeptisk till det när jag testade första gången men blev glatt överraskad när det visade sig att det inte bara var säljsnack, det stämmer faktiskt och jag glömde nästan av att jag hade väskan på ryggen efter ett tag. I med alla grejer och ut och gör din grej!
DSC00865
På bilden är väskan packad med den obligatoriska utrustningen som gäller för de flesta lopp i alperna och det finns gott om utrymme kvar och väskan sitter fortfarande bekvämt.

En sak jag verkligen gillar med Inov-8 är prissättningen dom har på alla sina grejer. Under 1100 kronor kostade den här väskan, inget märke på trailrunning-scenen matchar den prislappen för den kvaliteten man får

Annonser

Skotest – Salming Trail5

Länge sen det skrevs om skor men nu är det så dags igen och den här gången är det en sko från Salming, nämligen Trail5 som jag fick möjlighet att testa genom trailrunningsweden och Salming. Jag har länge velat testa det svenska märket men konkurrensen är verkligen hård bland terrängskor och när betalkortet väl kommer fram har jag alltid landat på en annan modell.

Diptic

Siffermässigt så har man ett 5mm dropp att jobba med, så det funkar ypperligt även om man mest sprungit med högt dropp. Sulan i sig är ganska tjock (24,5mm – 19,5mm) och tanken är kanske att ha en sko i sortimentet för oss som vill ha lite mer dämpning under längre lopp.
Mitt par i storlek UK10 vägde 314g per sko, varken vidare lätt eller tung. För att jämföra med andra liknande modeller i min garderob så väger Hoka One One Speedgoat 296g och The North Face Ultra Endurance 352g, alla i UK10. Känslan jag har fått är dock att Trail5 väger betydligt mer på foten än på vågen, den känns faktiskt tyngre än Ultra Endurance även fast det skiljer så mycket till dess fördel. Jag tror att mycket av det beror på den stora plösen som används, den både känns och ser gigantisk ut. Om det finns någon orsak till varför den är så överdimensionerad vet jag inte men hittills har jag inte kunnat komma på någon bra orsak
DSC00737

Sulan har jag bara gott att säga om och man kan verkligen lita på att man får fäste när man behöver. Leriga stigar är inga som helst problem och både upp och ner för blöta bergssidor så har man greppet på sin sida.
DSC00735
Smart drag från Salming att använda Vibram! Trail5 använder en sula som heter Vibram MegaGrip med 4mm långa dubbar och ska göra att man får ett unikt grepp på våta, leriga och hala underlag. Vad som är unikt med greppet är lite oklart för mig men bra är det, kanske inte lika bra som Inov-8 X-Talon 225 men absolut inte långt ifrån.

Ett stort problem jag haft under dessa veckor som jag testat Trail5 är att få fast fötterna ordentligt och jag har fortfarande inte riktigt fått in en skön känsla med snörningen som under några rundor fått knytas om tre gånger på bara 10 kilometer. Senaste knytningen som testats har varit snörningslåset med översta hålet. Då har det funkat bättre men ändå inte riktigt så bra som jag vill ha det och det kan mycket möjligt vara att det är en sån sak som blir bättre med tiden eller så har jag helt enkelt för smala fötter. Har man lite bredare fötter så tror jag att Trail5 kan vara ett riktigt bra alternativ, speciellt till de lite längre passen och loppen.

Om man som jag gillar att testa mycket olika skor så kan man inte betala hur mycket som helst per modell och Salming Trail5 är lite för högt prissatt för att jag ska tycka att det är rimligt. Min gräns går vid 1300:- och då ska det vara en modell jag verkligen har varit intresserad av ett längre tag så jag hade nog fått vänta tills någon mellandagsrea för att få dessa den här modellen annars.

DSC00734

 

Mot Schweiz och Matterhorn Ultraks!

Bara ett par dagar kvar innan det är dags att hoppa på flyget ner mot Schweiz och debuten i skyrunning, som jag sett fram emot detta enda sedan den missade starten på TransGranCanaria i februari.

Det är med skräckblandad förtjusning jag har sett framemot detta lopp. Att klättra 3600 meter under 49 kilometer är ok, det har jag gjort förr men aldrig på den höjden, högsta punkten ligger på 3.130möh. Men som sagt, skrämmer det inte har man satt ribban för lågt och jag är redo att krossa mitt nuvarande höjdrekord på 2,360möh som sattes under Dolomiti Extreme Trail.

15941292_10155022943612216_3096792352971367378_n

Det finns ingen lista på obligatorisk utrustning så skulle kunna släpa med mig lite av varje men som tur är så åker jag ner på billigaste biljetten och då får det räcka med handbagage. För ett par år sedan hade jag säkert gett mig iväg med så lite som möjligt men jag lärt mycket sedan jag stapplade runt AXA Fjällmaraton för ett par år sedan. Framförallt lärde jag mig mycket under min tur i Norge där vädret växlade ungefär lika snabbt som Usain Bolt springer 100m och nu finns allt som kan behövas hemma så det är enkelt att packa ihop det som behövs, det här brukar jag ha i min väska när jag ska ut på kortare bergsäventyr:

DSC00752
Första hjälpen-kit med en liten sax, överlevnadsfilt, lite plåster, tejp, linda, huvudvärkstablett, tigerbalsam och lite annat smått, utifall att jag eller någon annan skulle behöva. Regnställ, eventuellt en extra tjocktröja och lite extra energi. Mer än så ska inte behövas

Nu hoppas jag på finväder under helgen och en fantastisk upplevelse i alperna och hänvisar den intresserade till instagram @niclasbe, där det blir någon uppdatering under helgen

Ja, just det!

Jag har ju fått möjligheten att testa Salmings nya trailskor, Trail5 och det har jag så smått smugit igång med men det blir ju inte överdrivet många kilometer i skogen just den här veckan men när jag kommer hem från Schweiz igen ska jag testa dom ordentligt!
DSC00751

Nya stigar, nya regnmoln och nya prylar

Mycket nytt på en gång, vi börjar med stigarna för det är ju trots allt viktigast. I våras lovade jag mig själv, om än något vagt att vidga mina vyer på sörmlandsleden en aning och det är inget jag jobbat hårt på hittills i sommar men när Niklas Holmström i torsdags bjöd in till löpning runt helt nya delar runt Nykvarn så hakade jag på. Vi träffades vid 0730 på lördagsmorgonen vid Läggesta station, tre stycken under ganska gråa moln och en fjärde skulle vi möta upp utmed stigarna.

Vi hann iväg en stund innan regnet smög igång som ett skönt, somrigt duggregn och för att sen vräka ner och lämna oss som tre dränkta katter på äventyr.

20616922_667743073430780_2152576505178518238_o
På höjden med ”utsikt” över Mellan-Marviken. Foto: Niklas Holmström

Totalt fick vi ihop 42 kilometer på allt från grusväg till helt obanat och trots det dåliga vädret vid starten kunde tre tappra ta sig ett dopp innan vi nådde fram vid Nykvarn, själv höll jag mig på land. Bada i Sverige, vilka dumheter =)

 


Det fick också bli ett passande test av mina nya skor, Inov-8 Roclite 290 som jag tänkt ha under Matterhorn Ultraks. Det blev ett gott resultat och jag tror inte skorna kommer orsaka några problem i alperna heller. Jag har hunnit springa 150 kilometer i skorna och de lever än så länge upp till mina högt ställda förväntningar. Roclite var den serien som fick mig att testa och fastna för Inov-8, jag tänkte återkomma lite längre fram med mer om denna sko.

DSC00661
Inov-8 Roclite 290

Jag hade också med mig en ny klocka ut denna dag. Jag har bara kört med Garmin fram tills nu, först med en Forerunner 610 och vidare med Fenix 2/3 men nu har jag bytt och köpt mig en Suunto Spartan Sport Wrist HR.
Lite som att byta från Apple till Samsung eller viceversa, kvalitén är likvärdig och det handlar väl mest om att lära sig ett nytt gränssnitt. Jag har än så länge bara snuddat på ytan så jag får återkomma när jag har lite mer kött på benen.


I och med helgens långpass så får jag väl räkna tränings inför Matterhorn Ultraks som färdig, har varit svårt att komma iväg på riktigt långa träningspass under våren och sommaren så det kändes bra att kunna plocka ut 42 kilometer och inte känna av de nämnvärt dagen efter.

 

 

 

The North Face Ultra Endurance

Jag har länge tittat åt The North Face när jag funderat över nya skor men oftast har det slutat som vanligt med att ett par nya Inov-8s landat hemma i skohyllan. Ett presentkort i julklapp och en fördelaktig prissättning ändrade detta faktum och nu känns det okej att yttra ett par ord om dessa skor, TNF Ultra Endurance.
tnf-ultra-endurance-1
Vi börjar väl med utseendet och det går väl inte att ge annat än fem av fem, i alla fall i färgsättningen gul och blå som jag har. Det finns tre andra färgkombinationer också men jag tycker att dessa är solklara som nummer ett.

Efter Marathon des Sables har jag dragit mig mer till skor med 8mm drop då jag haft lite känningar i hälsenorna vid lägre drop.
Sulan är en Vibram Megagrip som mäter 17mm vid hälen, 9mm vid framfoten så det passar mina fötter perfekt just nu. Tveksamt om skorna ger tillräckligt med grepp en regnig sommardag på en lerig stig men vid torrare förhållanden fungerar dom perfekt.
Det finns också lite extra skydd i sulan mot stenar och stötar i form utav en Snake Plate, funktionen är desamma som en Rock plate.
dsc00255
Viktmässigt är det inget för den som letar efter en lättviktsko, mina i storlek 44.5 väger in på 345 gram men då är också tanken att skorna ska användas under långa loppet då extra dämpning kan vara att föredra.

Tåpartiet är ordentligt förstärkt för att skydda tårna mot elaka stenar och slöa löpare såsom mig som  till och från glömmer att lyfta fötterna ordentligt. Själva tåboxen är också generöst tilltagen så tårna har gått om plats.
Plösen är ordentligt gjord för att hjälpa till att hålla foten på plats och samtidigt hindra grus från att komma in i skon, sånt uppskattas!
dsc00246

Överlag så är jag väldigt nöjd med mina första skor från TNF och är man som jag på jakt efter en värdig uppföljare till den nu nedlagda Inov-8 Race Ultra så tycker jag man ska ge dessa skor en chans!
VIRB Picture

Förkylningssvacka

Startskottet kryper allt närmre och jag har dragit på mig en seg j*vla förkylning, en vecka har gått nu och visst har jag blivit bättre men inte i den takten jag önskat. Hoppas det ordnar upp sig, börjar känna lite stress då jag gärna har några friska dagar innan det är dags för start.

Men något ska man ju roa sig med när man är sjuk så allt som ska med är listat och genomgått så man inte står där med byxorna nere dagen innan flyget går. Listan på obligatorisk utrustning är ganska snäll ändå jämfört med andra lopp, det enda jag inte hade hemma var den röda lampan.

16603114_10155111164957216_5088822856069432078_n

Innan jag blev sjuk hann jag också med ett besök i OL-Specialistens butik på Kungsholmen för att köpa lite salttabletter och sportslick, snudd på obligatorisk utrustning =)
Ibland måste man chansa lite och jag har bestämt mig för att göra just det under TGC. Trots att jag inte hunnit testa mina nya skor från The North Face allt för mycket så gillar jag känslan i dom så pass mycket att jag kommer starta loppet med dom på fötterna!

wp-1487186791814.jpg
The North Face Ultra Endurance

Under januari så arrangerade Johan, trailupptechlöparen en tävling, Januarijakten. Man tävlar mest med sig själv och målet är att samla mer höjdmeter än vad man gjorde under december. Jag har varit med två tidigare men alltid prickat in en förkylning under de sista 10 dagarna.
Lyckades skrapa ihop 12.053 höjdmeter vilket känns helt ok ändå som boende i Stockholm och det gav mig tydligen en ”vinst” och en startplats till Sthlms Brantaste, ett lopp jag inte sprungit på ett par år nu.

wp-1487175176066.jpg
Sthlm Brantaste, 2015? Tid: 21,xx,xx

Nu håller vi tummarna att den här skiten går över!

Skodilemma

Konstigt att man kan säga att man ”behöver” nya skor när man har en hel garderob full men det är just det jag gör.

15936665_10155008871152216_3621016149925213653_oMina favoritskor just nu och de tilltänkte skorna till TGC har gått sönder ordentligt nu den sista tiden. Sulan är det inga fel på men ovansidan har mer hål än en schweizerost och att ge sig ut på 125 kilometer på grusiga stigar med såna skor känns som ett säkert recept för en DNF.
Jag tänkte redan i november att det kan vara bra att springa in ett par reservskor och köpte ett par Hoka OneOne Speedgoat. Dessvärre passade dessa inte mina fötter då jag efter varje pass längre än 20km kom hem med skinnflådda lilltår.
Efter jul fick jag samma tanke då jag fick lite presentkort, sagt och gjort så köptes ett par nya skor. Denna gång ett par från The North Face, Ultra Endurance med 8mm drop och som skapta för längre äventyr, lite åt det tyngre hållet med 344g/sko. Mitt problem med just dom är att jag inte kunnat testa dom ordentligt än på grund av all snö. Tycker inte man får någon alls känsla av hur dom är som sko genom att pulsa runt i snö.

Ett alternativ är att damma av mina skor från MdS som fått vila sedan i april nu. Inov-8 Race Ultra 270 blev genast en favorit för mig och ett självklart val för MdS men under veckan i Sahara började jag få känningar i hälsenorna. Det blev inte bättre när jag kom hem och sprang med skorna heller så sedan i maj har jag sprungit i skor med lite högre drop och inte känt av hälsenorna alls. Kanske läge att testa lite nu för att se om känningarna kommer tillbaka eller inte.

Hinner jag inte få en skön känsla av TNF-skorna eller RU270 ger mig känningar igen så har jag som backup-plan att köpa hem ett nytt par Roclite 280, skorna jag känner mig tryggast i just nu!

Jag har förövrigt sluta påpeka diverse skoköp här hemma då det nog är jag som har mest skor nu

Våga vägra drakarna – Dynafit Enduro 12

wp-image-749158124jpg.jpg

Senaste tillskottet i min växande väsksamling är en outsider som man sällan ser på de stora trailloppen här i Sverige iaf. Från det österrikiska märket Dynafit, som kanske är mest kända inom skidalpinism och skidåkning men med ett växande sortiment inom löpning och då framförallt skyrunning och ultralöpning.

20160907_154404Packvolymen ligger på 12L och all den obligatoriska utrustningen som krävs på de stora loppen i Europa ryms utan problem i det stora ryggfacket. Det går även att köra med camelback om man hellre använder en sån.
Ytterst finns också ett mindre fack, perfekt plats för mobilen under springturen.

Stavhållare har vuxit fram mer och mer som ett säljargument och dessa finns även på den här modellen. Även om jag kan tycka att placeringen är märklig så finns dom där, man måste om man inte har långa gummiarmar, stanna och ta av sig ryggsäcken för att plocka fram/lägga tillbaka stavarna på ryggen.

20161221_201149Fickorna på denna ryggsäck får 5 stjärnor av 5 möjliga! Fantastiskt smidiga lösningar och mängden fickor imponerar. Två stycken fickor för vattenflaskor, en på vardera sida. Två större fickor för energi och tre stycken fickor på bröstremmarna, alla enkla att komma åt under rörelse.

Passformen är riktigt grym utan onödigt skumpande, en storlek för alla och endast en bröstrem. När jag testade första gången trodde jag aldrig att det skulle räcka men det gör det faktiskt. Den är justerbar i höjd så man kan anpassa lite efter sig själv.
Prismässigt ligger Dynafit Enduro 12 under tusenlappen, just nu 720:- och jag har till och med sett den till salu för under 600:- vid vissa reor. Enligt mig är det en sjukt prisvärd väska. Jag har provat Salomons S-Lab Skin12 och den här väskan är mycket bättre, för att inte tala om över tusen kronor billigare.

Slutbetyget landar på 4/5, poängavdrag på grund av stavarnas placering men trots det så är det min favoritväska just nu