I somras testade jag Pegasus Trail 4, tyvärr var dessa aningens för trånga så det blev inte mer än 100km i dessa. Däremot gillade jag mycket med modellen och när vintern kom med det sedvanliga skitvädret blev jag sugen på Gore-Tex-versionen.
Sulan är samma på de båda modellerna med React-skum men GTX känns aningens hårdare. Som door-to-trail-skor är det fortfarande ett bra val då den är tillräckligt bekväm på asfalt, perfekt på ett motionsspår och klarar sig bra på stigar under rätt väderförhållanden. Fortfarande gäller 9,5mm drop, vilket låter högt men för mig så handlar det nog mer om hjärnspöken. Jag springer med så många olika skor och drop, från 0mm till 9,5mm men kan nog inte, ärligt talat, påstå att jag känner någon större skillnad varken innan, under eller efter ett pass.
GTX-versionen ska ha en ny gummiblandning i framfoten, som ska vara lite mjukare och klibbigare än den vanliga. Möjligtvis kan jag säga att det blivit lite bättre men greppet är fortfarande akilleshälen på Nikes trailskor.
När det blir blött i skogen så försvinner tyvärr tilliten på greppet och det är ett ganska stort problem för en sko, som är tänkt att användas när det är just blött.
Jag har ofta tänkt när jag sprungit med Nike skor att dessa hade varit fantastiskt bra med en bättre yttersula, som Vibram Megagrip men det lär inte hända.
Överdelen med Gore-tex ”invicible fit” fungerar som den ska och håller fötterna torra på ett bra sätt. Däremot måste man vara lite försiktig med vattenpölar av den större storleken och tänka på att inte fullkomligt dränka skorna. Lika bra som ovandelen är på att hålla ut vatten, är den på att hålla vatten inne när det väl tagit sig in.
Fötterna blir ganska varma, vilket oftast är skönt nu på vinterhalvåret men antagligen gör det så att detta inte är en sko jag vill ha på fötterna när temperaturen stiger över 10 grader.
Den mest tydliga skillnaden mellan de två modellerna ser man på ovandelen. Borta är det styva hälpartiet, vilket ersatts med en strumpliknande häl som även lyckas hålla en hel del stenar ute. Detta tillsammans med den extra vadderingen runt toppen av hälen gör skorna otroligt mycket bekvämare att springa i och jag tycker inte att de känns lika instabila som Trail 4 gjorde under vissa förhållanden.
Snörningen fungerar bra men istället för fly-wire-snörning har GTX gått tillbaka till den mer traditionella varianten, det gör varken till eller från tycker jag. Har inte upplevt att man behöver stanna för att knyta om skorna, ens på längre pass.
Överlag är jag väldigt nöjd med dessa, bristerna med trailskor från Nike visste jag redan om. De ändringar som gjorts för GTX-versionen känns klockrena och ogillar man som jag, styva hälkappor så bör man verkligen överväga dessa.
Att springa med det extra skyddet mot väta som gore-tex erbjuder kändes ganska skönt. Framför allt tror jag psykiskt då man slipper springa med blöta strumpor från kilometer ett, speciellt på långpass.
Nike blir bättre och bättre på trailskor, kan de bara få till greppet så skulle jag nog kunna springa mer i deras skor men där är vi inte riktigt ännu. Näst på önskelistan från Nike står deras Zegama-modell med ZoomX, även fast ZoomX Ultrafly bör komma under vår/höst. Jag är fortfarande inte övertygad om kolfiberplattor i trailskor!
ultrawannabe.com 
Kommentera