När det börjar pirra till i magen…

Jag satt och tittade lite slött i kalendern på min mobil. Januari och det nya året stormade in med dunder och brak. Bläddrade mig fram till februari och fick en pirrig känsla i magen. Jag har en tendens att ”glömma” bort långa lopp som man anmäler sig till långt innan. Man kan ju såklart inte glömma bort att man ska springa 13 mil tvärsöver Gran Canaria men det känns så långt fram när man anmäler sig att det bara försvinner. Man tränar för att orka ta sig hela vägen fram till mål men jag är dålig på att hålla koll på dagar.
adobe_20190102_161847
Men nu är det bara 50 dagar kvar och fjärilarna börjar så smått vakna till liv i magen. Minnen av hur ont det gör, hur förbannat långt det är och hur dum man är som ständigt anmäler sig till sånt här. Också minnen av hur fantastisk publik och funktionärer är, den oslagbara känslan av att ta sig över mållinjen, hur coola miljöer man får ta sig fram i och dom minnena slår allt det negativa.
adobe_20190103_152400
Jag hoppas kunna få ihop några bra långpass nu i januari och början på februari innan det är dags att vila sig i form, det är ju minst lika viktigt! 

Som alltid när ett lopp finns med i Ultra Trail World Tour så blir startfältet urstarkt, det är inget undantag på TransGranCanaria och den yttersta världseliten på båda herr och dam-sidan kommer samlas på ön för att mäta sina krafter. Pau Capell kommer få slita lite extra ont om han vill vinna för tredje året på raken.
t3
t3d

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s