Mycket kan man säga att man får ut av att spendera springandes i skogen. För mig är det ett ypperligt tillfälligt att hämta ny energi, ventilera ut skallen eller bara få en liten stunds ensamhet.
Sällan är det ju något negativt man bjuds på för diverse skador kan man ju ändå inte skylla skogen på. Ett och annat halvt hjärtstopp har man ju fått när en morgontrött huggorm ligger och solar sig i morgonsolen medans man själv har tankarna någon annanstans. Ibland räcker det faktiskt med en pinne för att framkalla samma känsla.
Eller när man springer ”runt hörnet” på en gran och stöter på en lika förvånad älgkalv mitt på stigen, aldrig har jag blivit stillastående så snabbt. Inte så mycket för den stackars kalven för den springer oftast iväg men VAR ÄR ÄLGKON!!!???? Man vet ju att hon står i närheten och glor, bara väntar på att få sätta hornen i en! Jag har blivit jagad en gång av en arg ko, det undviker jag gärna.
Nu har jag fått lägga till något nytt på listan då en sketen liten fästing har bjudit mig på borrelia. Utan tveksamheter så toppar detta ”djur” listan på djur jag ogillar allra mest!
ultrawannabe.com 
Kommentera